Den som googlar bullerregler för kontor hittar ofta hänvisningar till föreskrifter som inte längre finns. Arbetsmiljöverket bytte ut hela sin regelstruktur den 1 januari 2025, och de gamla bullerföreskrifterna AFS 2005:16 är upphävda. Kraven på kontorets ljudmiljö står i dag i två föreskriftshäften: AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser, som kräver en ljudmiljö som är lämplig för verksamheten, och AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön, som bär insatsvärdena och gränsvärdena för hörselskadligt buller. Och här kommer det som förvånar de flesta kontorsansvariga: för det buller som faktiskt stör på ett kontor, kollegors tal, finns inget bindande gränsvärde alls. Det gör inte kraven tandlösa. Det gör dem bara annorlunda än många tror.
Regelboken byttes ut 2025, och gamla hänvisningar pekar fel
Fram till årsskiftet 2024/2025 var Arbetsmiljöverkets regler utspridda på ett stort antal enskilda föreskrifter, där buller hade ett eget häfte (AFS 2005:16) och arbetsplatsens utformning ett annat (AFS 2020:1). Den 1 januari 2025 trädde en helt ny struktur i kraft där reglerna samlades i färre och tjockare häften. I övergångsbestämmelserna till AFS 2023:10 upphävs bullerföreskrifterna uttryckligen, och AFS 2023:12 upphäver på samma sätt AFS 2020:1.
Det här är mer än formalia. En arbetsmiljöpolicy, en upphandling eller en konsultrapport som fortfarande hänvisar till AFS 2005:16 pekar på en författning som inte gäller. Sakinnehållet i bullerreglerna följde i allt väsentligt med in i den nya strukturen, men paragrafnumren är nya. Bullerreglerna ligger nu i 2 kap. i AFS 2023:10, och akustikkraven på själva lokalen i 5 kap. i AFS 2023:12. Arbetsmiljöverket har en paragrafnyckel som översätter gamla hänvisningar till nya.
Grunden: arbetsmiljölagen nämner ljud uttryckligen
Botten i hela regelverket är arbetsmiljölagen. Där står ljudet med redan i lagtexten om hur arbetsmiljön ska vara beskaffad: ”De arbetshygieniska förhållandena när det gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande skall vara tillfredsställande”, enligt 2 kap. 4 § arbetsmiljölagen. Ansvaret för att det blir så ligger på arbetsgivaren: ”Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall”, enligt 3 kap. 2 § i samma lag.
Lagen sätter alltså riktningen men inga decibeltal. Siffrorna, och de konkreta skyldigheterna, kommer i föreskrifterna.
Kravet på kontorslokalen: lämplig ljudmiljö och lägsta praktiskt möjliga nivå
Det centrala kravet på kontorets akustik står i 5 kap. 31 § i AFS 2023:12. Ordalydelsen är värd att läsa i sin helhet, eftersom den är strängare än många väntar sig:
”Arbetsplatser ska ha en ljudmiljö som är lämplig med hänsyn till den verksamhet som bedrivs och arbetstagarnas förutsättningar. Arbetsplatser ska vara utformade så att bullerexponeringen är reducerad till lägsta praktiskt möjliga ljudnivå, och så få som möjligt utsätts för buller. Hänsyn ska tas till alla förekommande bullerkällor.”
Notera att paragrafen inte säger ”under gränsvärdet”. Den säger lägsta praktiskt möjliga nivå. Ett kontor kan alltså ligga långt under alla siffervärden och ändå brista mot föreskriften, om det finns rimliga åtgärder som inte är gjorda. I 32 § ställs dessutom ett eget krav på installationerna: ventilation och annan teknik ska vara utförd så att ljudnivån blir så låg som praktiskt är möjligt.
Till 31 § hör allmänna råd med de enda riktvärden som finns för kontorsarbete. De är inte bindande gränsvärden utan just råd, och de gäller bakgrundsnivån: Arbetsmiljöverket skriver uttryckligen att värdena inte omfattar ljudbidrag från den egna verksamheten. Under en normal arbetsdag bör den ekvivalenta A-vägda ljudnivån enligt råden inte överstiga 30 dB ”vid stora krav på stadigvarande koncentration och på säker taluppfattbarhet”, 40 dB ”vid stora krav på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat” och 55 dB ”när det är betydelsefullt att kunna samtala”. För kontorsarbete är det i praktiken de två lägsta nivåerna som är relevanta, och de handlar alltså om det ljud som lokalen och installationerna själva bidrar med, inte om kollegan som pratar i telefon två skrivbord bort.
Hörselskadereglerna finns, men de styr sällan ett kontor
De hårda siffrorna i regelverket handlar om risken för hörselskada och står i 2 kap. 4 § i AFS 2023:10. Där anges två insatsvärden för daglig bullerexponeringsnivå, 80 dB (undre) och 85 dB (övre), och ett gränsvärde på 85 dB som inte får överskridas. För kortvariga ljudtoppar gäller 115 dB i maximal A-vägd ljudtrycksnivå och 135 dB i toppvärde. Nås det övre insatsvärdet ska arbetsgivaren enligt 7 § utreda orsaken och vidta åtgärder, och vid det undre insatsvärdet ska arbetstagarna enligt 13 § få tillgång till hörselskydd.
Hur långt ifrån de nivåerna ligger ett kontor? Det går att räkna på med föreskriftens egen metod. Daglig bullerexponeringsnivå är ett medelvärde av allt ljud under dagen, omräknat till en åtta timmars arbetsdag enligt formeln i bilaga 1 till AFS 2023:10. Ett kontorslandskap som håller en ekvivalent ljudnivå på 55 dB under hela dagen, alltså den övre av de nivåer som råden pekar ut för samtalsmiljöer, ger en exponeringsnivå på just 55 dB. Det är 25 dB under det undre insatsvärdet, och eftersom decibelskalan är logaritmisk motsvarar det drygt 300 gånger mindre ljudenergi än vad som krävs för att hörselskyddsreglerna ska slå till. Även den som varje dag skulle tillbringa två och en halv timme i en miljö med 85 dB hamnar med bilagans formel precis på 80 dB, alltså först vid det undre insatsvärdet.
Det är därför Arbetsmiljöverket själva är så tydliga på sin sida om akustik på kontor: ”Även om det inte finns några gränsvärden för till exempel störande tal på kontor, går det att göra mycket för att förbättra ljudmiljön.” Myndigheten konstaterar samtidigt att den största ljudkällan på kontor är andra människor, och att det som stör koncentrationen inte är hur högt kollegorna talar utan att man uppfattar vad som sägs. Buller är i föreskriftens mening allt icke önskvärt ljud, både hörselskadligt och störande, så störande tal omfattas av reglerna även om det aldrig får ett siffervärde.
Det här ska en arbetsgivare konkret göra
Skyldigheterna för den som ansvarar för ett kontor går att sammanfatta i tre steg, alla med stöd i 2 kap. i AFS 2023:10.
Först undersöka och riskbedöma. Enligt 5 § ska arbetsgivaren vid riskbedömningen särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet, effekter på särskilt känsliga arbetstagare och om det finns alternativ utrustning som ger mindre buller. Enligt 6 § ska exponeringen bedömas, och mätas i den omfattning som behövs. På ett kontor betyder det sällan en bullermätare i första hand, utan en ärlig kartläggning av var koncentrationsarbete, samtal och bullrande utrustning krockar.
Sedan åtgärda vid källan innan något annat. 10 § ställer upp en åtgärdslista där arbetsgivaren bland annat särskilt ska överväga att ändra utformningen och planeringen av arbetsplatsen och att vidta tekniska åtgärder, ”för luftburet buller, med skärmar, inbyggnader eller ljudabsorbenter i tak och på väggar”. Absorbenter på hårda ytor är alltså inte bara inredning utan en åtgärd som föreskriften uttryckligen pekar på. Hur mycket absorption ett rum behöver går att räkna fram i förväg, vilket vi visar steg för steg i vår genomgång av efterklangstid, och vilka paneltyper som gör jobbet reder vi ut i guiden till akustikpaneler. Grundbegreppen, som skillnaden mellan att dämpa rummets eget ljud och att stänga ljud ute, finns samlade i vår introduktion till akustik.
Till sist planera lokalen rätt från början. Arbetsmiljöverkets kontorssida lyfter fram att skrivare, kopiatorer och kaffemaskiner bör stå i egna rum med god ventilation, att dörrar med mycket spring inte bör ligga vid någons arbetsplats och att öppna kontorsytor nästan alltid behöver kompletteras med ljudisolerade rum för samtal. Enskilda kontorsrum ställer i stället krav på ljudisolerade väggar, dörrar och fönster.
Den som väntar sig en decibelgräns att bocka av kommer alltså att leta förgäves. Regelverket kräver något svårare: att ljudmiljön är lämplig för det arbete som faktiskt utförs, och att bullret är nedpressat till lägsta praktiskt möjliga nivå. För ett kontor är det en högre ribba än ett gränsvärde, för den blir aldrig färdigavbockad.
Föreskriftstexterna och Arbetsmiljöverkets vägledning kontrollerades den 3 augusti 2026 mot av.se. Kontrollera alltid aktuell lydelse hos Arbetsmiljöverket inför beslut som rör den egna arbetsplatsen.