Steg i taket, bas genom väggen, en tvättmaskin som startar vid midnatt. Vad som hjälper avgörs av vilken väg ljudet tar in i lägenheten. Går det genom luften finns det en del du kan göra på egen hand. Bärs det av husets stomme sitter åtgärden sällan i din lägenhet, och då får du i stället vända dig till hyresvärden, föreningen eller kommunen.
Ett hus kan dämpa luftburet ljud väl och ändå släppa igenom stegljud, och en åtgärd mot det ena gör ingenting åt det andra.
Buller från grannen tar två vägar in, och bara den ena går att täta
I Boverkets föreskrifter om skydd mot buller i byggnader ställs dels krav på lägsta tillåtna ljudnivåskillnad, dels krav på högsta tillåtna stegljudsnivå. Ljudnivåskillnaden mäter hur väl en byggkonstruktion, exempelvis en vägg eller ett bjälklag, dämpar luftburet ljud mellan två utrymmen. Exempel på luftburet ljud är samtal, musik, radio och tv, men även ljud från installationer som ventilationsaggregat och tvättmaskin. Ljudet uppstår i luften hos grannen, sätter väggen i svängning och strålar ut i ditt rum.
Stegljudskravet ska minska störningar från personer som går i angränsande utrymmen, stolar som skrapar mot golvet, föremål som tappas och liknande. Här uppstår ljudet aldrig i luften. Skon träffar golvet, bjälklaget sätts i rörelse, och rörelsen fortplantar sig i konstruktionen tills taket i din lägenhet strålar ut den som ljud.
För nya byggnader är båda kraven satta i tal. Från övriga utrymmen utanför bostaden, till exempel andra bostäder, ska ljudnivåskillnaden till en bostad vara minst 52 dB (DnT,w,50) och, från grannens bostad i övrigt, stegljudsnivån i bostaden högst 56 dB (LnT,w,50). Båda talen gäller bara vid uppförande av nya byggnader. För golvytan innanför grannens entrédörr är gränsen i stället 62 dB, och stegljud från grannens rum för personhygien, förvaringsutrymmen och driftutrymmen omfattas inte alls.
I byggnadsakustiken kallas ljud som färdas i konstruktionen ofta stomburet. Boverket använder stomljud i en snävare betydelse, om vågrörelse som utbreder sig i mark från exempelvis tunnlar och spårtrafik, och konstaterar att det saknas nationella riktvärden och beräkningsmetoder för den sortens ljud. Det du hör från lägenheten ovanför heter i regelverket stegljud.
Tätning och massa dämpar det luftburna ljudet
En springa släpper igenom oproportionerligt mycket, så tätning kring dörrblad, tröskel och genomföringar lönar sig. Vill du komma längre krävs massa och frikoppling, som är grunden i all ljudisolering av en bostad. Det är samma princip som får en vägg mellan två rum att stoppa ljud. En entrédörr mot trapphuset är ofta den svagaste punkten i hela lägenheten.
Absorbenter och akustikpaneler på väggen sänker efterklangen i ditt eget rum, alltså hur ljudet studsar när det väl är där. De hindrar det inte från att ta sig in. Absorption och isolering är två olika saker, och bara isolering hjälper mot grannen.
Stegen ovanför dig kommer genom bjälklaget
Mot stegljud finns det lite du kan göra i din egen lägenhet. Luftburet ljud tar sig in genom springor och svaga punkter som går att täta. Vid stegljud strålar hela takytan ut ljudet, eftersom hela bjälklaget svänger. Det finns ingen springa att stoppa igen och ingen enskild yta att förstärka.
Åtgärderna som hjälper är byggnadsingrepp: ett flytande golv eller en mjuk beläggning i lägenheten ovanför, eller ett nedpendlat och frikopplat undertak i din egen. De kräver normalt fackman, och i en bostadsrätt krävs styrelsens tillstånd för ingrepp i en bärande konstruktion eller någon annan väsentlig förändring av lägenheten. Styrelsen får vägra bara om åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen, och ett nej kan prövas av hyresnämnden. En matta hos grannen ovanför gör mer mot stegljudet än en panel på din vägg.
Tvättmaskinen mot väggen sprider ljud genom stommen
Du kan också själv vara den granne någon annan klagar på. En fast installation som är felaktigt placerad i byggnaden kan ge stomburet ljud, som sprids i stommen. I tvättstugor uppstår det när en tvättmaskin som står direkt på ett betongfundament eller i direktkontakt med en vägg ger vibrationer, och samma sak kan hända med maskinen i din egen lägenhet. Flytta den några centimeter från väggen, ställ den plant och sätt den på vibrationsdämpande fötter, så angriper du ljudet vid källan.
När räknas grannens buller som en olägenhet enligt miljöbalken?
Rättsligt är ljudet för mycket när störningen är en olägenhet för människors hälsa. I miljöbalken betyder det en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
I klagomålsärenden om buller inomhus handlar tillsynen i första hand om just den bedömningen, och den görs i varje enskilt fall. Det krävs att störningen har en viss varaktighet, antingen genom att den pågår sammanhängande eller genom att den återkommer regelbundet eller oregelbundet. Bedömningen utgår från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet, med hänsyn tagen till personer som är något känsligare än normalt, och får inte bygga enbart på den enskildes reaktion i det enskilda fallet. Störningar som sker någon gång i veckan under kort tid, dag- eller kvällstid, kan bedömas som ringa eller tillfälliga och därmed inte som en olägenhet.
Boende får inte utsätta varandra för alltför mycket buller, men helt tyst kan ingen kräva. Normala ljud från lekande barn, röster, fotsteg och skottning måste i många fall accepteras. Problemet kan bero på att bostaden har otillräcklig ljudisolering, så att vardagsljud hörs mellan lägenheterna.
Folkhälsomyndighetens riktvärden för buller inomhus är råd, inte krav
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13, anger riktvärden som bör tillämpas vid bedömningen av om olägenhet föreligger. I ett bostadsrum bör den ekvivalenta ljudnivån inte överstiga 30 dB och den maximala ljudnivån inte 45 dB. För ljud med hörbara tonkomponenter och för ljud från musikanläggningar ligger riktvärdet på 25 dB ekvivalent ljudnivå. Riktvärdet för maximal ljudnivå är i första hand framtaget för att skydda sömn och vila.
Lågfrekvent buller, som bas, bedöms mot en egen tabell med en ekvivalent ljudtrycksnivå per tersband, mätt utan något filter, från 56 dB vid 31,5 Hz ner till 32 dB vid 200 Hz. Både riktvärdena för lågfrekvent buller och riktvärdena för övrigt buller bör beaktas vid bedömningen. A-filtret dämpar låga frekvenser kraftigt, så en A-vägd ljudnivå underskattar lågfrekventa ljuds störande inverkan.
Allmänna råd är rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas, till skillnad från föreskrifter, som är bindande regler. Råden utesluter heller inte andra sätt att nå målet i författningen. Råden gäller bostadsrum i permanentbostäder och fritidshus: rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro och matrum som används som sovrum. De gäller även lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande och sovrum i tillfälligt boende. Andra utrymmen i en bostad omfattas normalt inte, till exempel kök, toalett, hall, källare, oinredd vind eller arbetslokal.
Arbetsmiljöverkets insats- och gränsvärden omfattar tre mått, alla satta utifrån risken för hörselskada: den dagliga bullerexponeringen normaliserad till en åttatimmars arbetsdag, den maximala A-vägda ljudtrycksnivån och toppvärdet. De två sista är momentana. De går inte att flytta till en bostad, och reglerna för ljud på en arbetsplats är en egen fråga.
Prata med grannen och hyresvärden innan du vänder dig till kommunen
Börja hos grannen. Ett samtal är snabbare än varje formell väg.
Gå sedan till hyresvärden eller styrelsen. En hyresgäst ska se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Förekommer sådana störningar ska hyresvärden uppmana hyresgästen att se till att beteendet omedelbart upphör och, om denne är en bostadshyresgäst, underrätta socialnämnden i kommunen. För bostadsrätt gäller motsvarande skyldighet för föreningen, som också ska hålla lägenheten, huset och marken i gott skick i den mån ansvaret inte vilar på bostadsrättshavaren. Var den gränsen går följer av regeln om lägenhetens inre skick och kan vara flyttad i föreningens stadgar.
Räcker inte det är kommunens miljöförvaltning nästa instans. Bostäder ska brukas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer, och ägare eller nyttjanderättshavare ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra eller undanröja sådana olägenheter. Tillsynsmyndigheten får besluta om de förelägganden och förbud som behövs. Den som upplåter en byggnad för bostäder kan åläggas att utreda saken om det finns skäl att anta att byggnadens skick medför olägenheter. Vid klagomål kan fastighetsägaren bli skyldig att utreda och i förekommande fall åtgärda en bristande ljudisolering.
För en hyresgäst finns därutöver hyresnämnden. Nämnden kan på ansökan ålägga hyresvärden att åtgärda bristen genom ett åtgärdsföreläggande, som får förenas med vite. Bristen måste innebära hinder eller men i nyttjanderätten, och hyresvärden ska ha fått frågan först och inte åtgärdat den. Åtgärden ska dessutom vara ekonomiskt försvarbar och byggnadstekniskt genomförbar.
Eftersom bedömningen vilar på hur länge och hur ofta störningen pågår behöver du skriva ner just det. Notera datum, klockslag, hur länge ljudet höll i sig och vilken sorts ljud det var, löpande och från början. Skriv också ner dina kontakter med hyresvärden, eftersom en ansökan till hyresnämnden ska redogöra för dem. Spara bevis som foton, teknisk utredning, sakkunnigutredning eller besiktningsprotokoll. Anteckningarna är samma underlag oavsett om ärendet stannar hos hyresvärden eller går vidare.
Äldre hus behöver inte klara dagens nybyggnadskrav på ljudisolering
Kraven i Boverkets bullerföreskrifter gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader. De gäller inte retroaktivt. Miljöbalkens krav på att en bostad ska brukas utan olägenhet för människors hälsa gäller oavsett byggnadsår. Dålig ljudisolering är inte ovanlig, och äldre fastigheter behöver inte uppfylla dagens nybyggnadskrav på ljudisolering. Reglerna kan däremot vara en hjälp när miljö- och hälsoskyddsnämnden ska avgöra om det finns en brist i fastigheten.
Mätningar avgör heller inte saken av sig själva. Det finns exempel där mark- och miljödomstolen bedömt att enbart stegljuds- och ljudisoleringsmätningar inte räckte för att avgöra om ljudnivåerna i den klagandes bostad kunde vara en olägenhet för människors hälsa.
Har en bostadsrättshavare renoverat och därigenom försämrat ljudisoleringen kan krav på utredning och åtgärder i vissa fall riktas mot bostadsrättshavaren i stället för mot föreningen, beroende på vem som bedöms ha rådighet i frågan. Ta därför reda på om ljudet blev värre efter en renovering i lägenheten intill.
Senast faktagranskad: 25 september 2026